plötsligt slog det mig..
sen var det en annan sak som slog mig..
och sen satt jag bara och grät..
varför kan jag inte sluta?
när jag vet att jag mår dåligt..
varför slutar jag inte bara..
vänder mig om och lovar mig själv att jag aldrig mer ska se mig om igen..

Hur kan man fortsätta älska någon som sagt att han älskar mig två gånger i hela mitt liv..
Första gången när jag inte träffat honom på ett år.. och andra gången när han var full..

Jag sitter verkligen i skiten nu.. och vet inte hur jag ska komma där ifrån..

Jag behövde komma bort från allt.. så jag satte mig i duschen med lampan släckt..
och det gjorde saken ännu värre..  minnen som tränger in..
Fan vad jag hatar detta.
jag vill flytta här ifrån.. jag vill inte vara här..